Hej igen, är det någon som fortfarande följer med bloggen?

Sen jag skrev det senaste inlägget har det hänt massor!
Och det mesta positivt.
Jag har ett längre vikariat (fast lönen är ganska liten,under 2000e), studierna har jag fått avklarnat, vi har flyttat till en större lägenhet och vi har inte behövt söka hjälp på en lång tid.

Efter missfallet var livet svårt en lång tid, jag hade inte ork med något annat än min familj. Det kändes som om allt bara misslyckades och allt blev svart. Så småningom gick livet vidare och vi bestämde oss för att försöka  skapa ett nytt liv... Jag lyckades bli gravid efter tre månaders försök och vi var överlyckliga!. Även denna gång fick jag ett missfall, det var alldeles i början av graviditeten men sorgen var överväldigande.
Med hjälp av mina vänner  och familj fick jag tag på livsgnistan igen.
 Något preventivmedel har vi inte använt sen dess, men ingen graviditet har hört av sig.
Hoppas och drömmer om att någon dag få ett till barn.

Snipp snapp slut?

För tillfället överväger jag om jag ska eller inte skall avsluta bloggen.

Hade fått ett kortare vikariat och studierna börjar vara på slutändan. Under en tid hade det känns som om livet hade fått en bättre vändning, och att solen skiner ner på min familj.

 Men sedan hände det fruktansvärda, det som jag aldrig trodde att skulle hända mig. När vi skulle på första ultraljudet fick vi beskedet att vår kära bebis inte levde... Efter den dagen har allt varit svart för mig, jag har knappast orkat stigaur sängen på morgnarna. Nu känns det som det enda jag har energi till är min familj och hur det går för bloggen vet jag inte.

Familjeökning

Ja, det är faktiskt sannt. 

Vi ska få en liten bebis! Jag har redan länge längtat efter flera barn, men vi hade bestämt oss för att inte skaffa fler barn innan vi har en stadig ekonomi. Men ibland går livet inte som planerat. Preventivmedlet fungerade inte och vi känner oss överlyckliga över vår överraskningsbebis! Samtidigt känner jag en konstant oro hur vi ska klara av allt. Det är ju en dålig ide att ha till barn när jag inte har något arbete och vi klarar oss nu också just och just. 
Vi får väl helt enkelt ta det som det kommer.

Tacksamhet

 Hela familjen hade en underbar jul, vi åt rökt sik,lådor, grönsaker och skinka till julmiddagen och åt choklad och bakelser till efterrätt.Vi fick 50€ presentkor från församlingen till en mataffär som möjliggjorde detta. Mitt lilla barn fick sin bästa jul någonsin, hon fick en Frozen Elsa docka  från en julklappsinsamling (fast hon tror förstås att julklapparna är från julgubben). Det var hennes största önskan och jag är väldigt tacksam och lycklig att hennes önskan gick i uppfyllelse! Vi skulle absolut inte haft råd att köpa den åt henne till julklapp. Av momi och mofi fick hon luddiga stumpor och boken Vår i Bullerbyn. Den har vi läst om och om igen och den har blivit till en ny favorit. 

Jag känner mig så tacksam.

Varma kläder i kalla väder

Hösten har varit ganska jobbig hittils... 

Hela familjen haft magsjuka, flunssa och feber. Flickan min har haft två omgånger av öroninflammation och magsjuka. Stackars liten. Nu är hon äntligen frisk och har börjat på dagis igen.Mina små besparningar gick upp i rök när vi var sjuka,fast det var inte så mycket så harmar det ändå.

Vi fick söka kläder till tösen från HOPE ry, en välgörenhetsorganisation som hjälper familjer som har det svårt ekonomiskt. Hjälpen vi har fått av HOPE ry har det sparat mig av en massa stress. Jag minns en höst då jag hade svårt att sova om nätterna när jag funderade varifrån vi skulle hitta vinterkläder, allt är ju så hemskt dyrt.Vi har behövt hjälp flera gånger tidigare, förra året fick vi också hjälp för  varma kläder.  Iår hittade jag åt tösen en varm ylledräkt, höstskor, två mössor,halsvärmare,vinterskor (som jag glömde att ta med i bilden)utehandskar och en dunjacka. 

Yllestrumpor och några par yllevantar har vi kvar från förra vintern, så det behövde vi inte. Jag tycker att det är jätteviktigt att man inte är snål, utan tar endast det man behöver. Det finns säkert personer som tar mer än det behövs, men det är viktigt att tänka på andra också. Det finns ju så många som behöver hjälp.

 Varma innekläder var ganska svårt att få tag i, det fanns inte så mycket kläder i tösens storlek beroende säkert att barn i fyraårsåldern sliter ut sina kläder.

Ska försöka hitta billiga innekläder på någon loppis.

Trevlig början på veckan!